johanna

Så slog klockan över till lördagen den 21 maj 2016 och de var dags att knyta åt löparskorna och ladda inför Göteborgs Varvet. 

Jag landade på Landvetter i fredagskväll och jag blev så glad att få träffa både Sarah och Linnéa. Tröttheten jag hade från torsdagsnattens bravader försvann väldigt fort när jag såg mina tjejer. 

På lördagen när jag vaknade började nervositeten smyga sig på och illamående och toabesöken ökade för varje timme som gick. Starten var inte förens kl 16.00 och väl framme i Slottskogen så blev jag sjukt taggad inför loppet när jag såg alla glada och taggade löpare!

Väl på startlinjen bestämde jag mig för att jag skulle försöka komma under 2h. En drömtid i mina ögon (!)

Jag bestämde mig för att försöka ligga i ett 5,40 tempo under loppet -  de 5 första kilomerterna gick bra men sedan kom en blåsig bro och tempot var tidvis uppe på 6,40 tempo. Väl uppe vid 7 km sträcket kom vi ner till fina Eriksberg och tempot och den bra känslan var tillbaka. När jag passerade 11 km skylten hade jag precis 1h på mig att krossa mållinjen på 2h. Bara 2 km senare kom nästa bro och orken försvann lika fort som Usain Bolt på en 200 meter sträcka. Jag var totalt död och jag trodde ibland att pulsklockan hade gått sönder för att tempot låg nu över 6 tempo.
På slutet när jag förstod att de skulle bli svårt att komma under 2h, så var de delvis svårt att komma förbi folk och jag var riktigt trött. Jag var så förbannad de sista kilometerna att folk gick och sprang sakta på  den vänstra sidan. Men nu efteråt så förstår jag självklart att man är trött o orkar inte riktigt tänka klart.

När de var 1 km kvar hade jag drygt 5 min på mig att klara 2h sträcket och jag förstod att de var kört. Så jag satte upp ett nytt mål att 2:02 var något jag skulle klara!