johanna

Snart går Startskottet
Snart står vi här igen: jag och pappa. Och i år även David, Henke och Filip. 
Veckan nu innan har inte börjat på de bästa sättet; förkylning, ryggsmärta utan duga och dåligt humör deluxe.
Jag brukar alltid vilja ladda med ett långpass veckan innan och sedan bara burka mat och dricka en massvis med vatten dagarna innan. Men istället har de blivit ett besök hos Kiropraktorn och haltande. Jaghar noll procent mataptit. Jag vet inte om de beror på att jag är nervös eller om humöret inte är de bästa nu.
Men ikväll blir de att burka tortelini med Martina och de går alltid ner!
Rullskdior - inte en lätt match!
Igår hade jag och pappa en riktig dotter&pappadag. Jag åkte lite tidigare från jobbet och hämtade upp pappa utanför hans jobb i Skanstull o så åkte vi till Bilia i Haninge för att kolla på en bil till mig.
Jag är sugen på en Volvo V40, dels för att den är säker, bra komfort och väldigt snygg! 
Jag har funderat en hel del på att privatleasa en bil där man binder sig upp på 3 år. Men ville jämföra månadskostnaden jämfört med att köpa en begagnad V40 och köpa en sprilans ny. 
I mitt tycke tycker inte jag att man ska ta ett lån på en bil för de är pengar man aldrig kommer att få tillbaka och du drar dig bara på dig onödiga lån. Men egentligen är de det billigaste sättet att komma undan om du kör mer än 2500 mil per år som jag gör. Åh svårt, måste fundera vidare! 

Efter letnadet av bil åkte vi till Ösmo för att köra ett pass på rullskidor. Jag har en skräckblandad förtjusning till rullskidor. Jag blev lite rädd att åka efter alla mina vurpor jag gjorde för några veckor sedan, men igår var de riktigt kul att åka och jag tycker att jag började få in tekniken  bra!
Sporter när man skall använda hela kroppen och är vikigt med en stark bål märker jag verkligen av min ryggskada och att jag är väldigt mycket starkare på min högra sida än min vänstra. När jag ex. ska göra stakning med frånskjut på högerben går de inte alls att sätta stabliteten på min vänsta sida då bara darrar allt...
Ja, de blir helt enkelt att träna upp bålen mer o mer, men ack så tråkigt de är!

Man tror att man ser ut såhär när man åker......

.... Men i själva värket ser man ut såhär.. .;) 
Childhood is the Kingdom Where Nobody Dies
Igår lurade Byan med mig, Tina och Martina och spela innebandy med vårt gamla lag. Eller ja, gamla o gamla. De är inte en enda gammal spelare kvar. De senaste 10 åren har verkligen sprungit iväg, jag tycker att jag själv precis var 15 år och började spela i damlaget. Men igår var jag gammal och där satt flera  mogna och duktiga 15 åringar.
De var verkligen SÅ KUL att spela innebandy igen och jag är glad att jag vågade prova för jag har varit lite nojig med ryggen om jag skulle få en tackling. 
Jag är ju van att springa längre sträckor när jag är ute och springer, så att springa fort dessa korta sträckor på planen är verkligen kroppen inte van med. Kände mig som en gammal tantspelare från Lövet som stappla fram. Jag hoppas att de såg bättre ut än hur de kändes, för annars är de illa!
Jag ser verkligen fram emot att få spela nästa gång! 

Jag 15 år. Då var innebandy mitt liv!